Karma ?
Vi som trodde vi skulle få varsin stjärna på himlen, riktigt så var inte fallet.
Det börjar med att barnen hittar en plånbok i en snöhög och kommer in ed den till mig och Camilla som sitter och ser på trollkarlens hemligeheter. Det Visar sig finnas Massa betalkort, Id handling och drygt 100 kr. Vi kollar upp personen på Eniro och försöker ringa och berätta var vi har funnit...Inget svar. Vi ringer igen...inget svar. Vi kollar upp vart personen i fråga bor, det visar sig vara nåt kvarter bort.
Vi klär på oss jackor ( dumma nog ingen mössa och inga vantar) och börjar trava, en halt, två barn å Camilla ;). Efter vi letat i 10 minuter kom vi på att det hade vart lite snartare att kolla kartan noga. Efter 25 minuter förbannade vi oss själva-Men vi ville så gärna se hur glad personen skulle bli. Efter 45 mimnuter fryser jag så mycket att jag haltar till näsrmaste trappuppgång och ska värma mig, då se jag det magiska numret på huset-DET VAR DET! det vi hade letat senaste timmen. Vi knackar på -Inget svar....Vi knackar igen...-Inget svar.. En tredje gång...-Ingen som öppnar..MEN nån som låser igen dörren.. Vi hörde ett klick ! och tänkte men vad f*an..
Jag slänger i väg ett sms och berättar vad vi funnit och att det återfinns numera hemma hos oss.
Senare på kvällen har vi fortfarande inte fått något svar och börjar undersöka börsen igen, där hittar vi ett nummer och spårar upp det till att vara personen i frågas föräldrar.. Och via dom fick vi till slut plånbokens ägare att komma och hämta sin börs. Barnen var spända på ett tack, och kanske en slant.. det hade räckt med typ en 10a eller kanske 100-lappen som fanns i börsen som vi hade tagit ut torkat och lagt tillbaka innan börsens ägare kom.
Men icket... det var den tråkigaste "återförening" mellan borttappad börs och ägare någonsin.
Ett dovt tack å sen hej då.
Så mycket var det med det !
Det börjar med att barnen hittar en plånbok i en snöhög och kommer in ed den till mig och Camilla som sitter och ser på trollkarlens hemligeheter. Det Visar sig finnas Massa betalkort, Id handling och drygt 100 kr. Vi kollar upp personen på Eniro och försöker ringa och berätta var vi har funnit...Inget svar. Vi ringer igen...inget svar. Vi kollar upp vart personen i fråga bor, det visar sig vara nåt kvarter bort.
Vi klär på oss jackor ( dumma nog ingen mössa och inga vantar) och börjar trava, en halt, två barn å Camilla ;). Efter vi letat i 10 minuter kom vi på att det hade vart lite snartare att kolla kartan noga. Efter 25 minuter förbannade vi oss själva-Men vi ville så gärna se hur glad personen skulle bli. Efter 45 mimnuter fryser jag så mycket att jag haltar till näsrmaste trappuppgång och ska värma mig, då se jag det magiska numret på huset-DET VAR DET! det vi hade letat senaste timmen. Vi knackar på -Inget svar....Vi knackar igen...-Inget svar.. En tredje gång...-Ingen som öppnar..MEN nån som låser igen dörren.. Vi hörde ett klick ! och tänkte men vad f*an..
Jag slänger i väg ett sms och berättar vad vi funnit och att det återfinns numera hemma hos oss.
Senare på kvällen har vi fortfarande inte fått något svar och börjar undersöka börsen igen, där hittar vi ett nummer och spårar upp det till att vara personen i frågas föräldrar.. Och via dom fick vi till slut plånbokens ägare att komma och hämta sin börs. Barnen var spända på ett tack, och kanske en slant.. det hade räckt med typ en 10a eller kanske 100-lappen som fanns i börsen som vi hade tagit ut torkat och lagt tillbaka innan börsens ägare kom.
Men icket... det var den tråkigaste "återförening" mellan borttappad börs och ägare någonsin.
Ett dovt tack å sen hej då.
Så mycket var det med det !
Kommentarer
Postat av: Lisa
åå ni är ju för söta! Du som tror på gud har ju det kirrat.. en extra stjärna på din ansökan att få komma in genom de gyllene portarna.. Camilla vet jag inte hur det ska gå för dock;)
Trackback
